Midsommar kallas det visst... Det är en konstig dag då vuxna människor hoppar kring en lövklädd stång och sjunger små grodorna. Själv låg jag i min vagn och drömde härliga drömmar när mamma väckte mig, slet upp mig från vagnen och började dansa kring denna sk midsommarstång. Mamma var så glad eftersom solen valt att titta fram lagom till dansen och pappa stod givakt med filmkameran i högsta hugg. Allt ska dokumenteras! Dom är inte kloka...
Pappa och de andra "stora och starka männen" hjälps åt att resa midsommarstången.
... och mamma har sååååå roligt!
Dansen är över och jag pustar ut på pappas axlar. Varför har ingen varnat mig?
Efter midsommardansen fick jag i alla fall prova på gungorna på lekplatsen och det tyckte jag var roligt. Det kittlar så härligt i magen.
Efter dansen blev det jordgubbstårta hemma i trädgården. Att äta med måtta är något jag inte förstår eller helt enkelt inte bryr mig om. Varför äta tårta på tallrik när man kan äta på fatet... och stora tuggor ska det vara. På med ett förkläde och sen är det bara att tugga.
Trots alla nya och lite konstiga saker jag fick vara med om denna midsommarafton så var det en bra dag. Nästa år kanske jag till och med tycker att det är lite roligt att springa kring midsommarstången till dragspelstonerna av små grodorna.